Fastighetsskatteprojektet

Inventering av byggnadsbeståndet i Kronoby kommun

Om projektet

Avsikten med projektet är att inventera byggnadsbeståndet för att få olika register att stämma överens med verkligheten. Detta kräver att fastigheterna och byggplatserna besöks ute på fältet för att samla in tillförlitlig data, som sedan införs eller uppdateras i registren.

Informationen från kommunens byggnadsregister går vidare till andra register, också till skattemyndigheterna. Genom att kontrollera och uppdatera byggnadsregistren möjliggörs således också en jämnare och rättvisare beskattning. Likadana projekt drivs för tillfället även i grannkommunerna, och på många andra orter runt om i landet.

Fastighetsägare meddelas om inventeringar på förhand

Fastighetsägare får brev som informerar om att inventeringar kommer att utföras på deras fastigheter. Ägaruppgifterna hämtas i första hand från lagfartsregistret. För vissa fastigheter är kontaktuppgifterna för fastighetsägare bristfälliga, t.ex. dödsbon, och därmed kan alla ägare tyvärr inte nås på förhand.

Fastighetsägaren behöver inte delta i inventeringen på fältet, men ifall så önskas, kan man komma överens om en tidpunkt för inventeringen. Ägare till kött-, mjölk- och pälsgårdar kontaktas alltid per telefon innan inventeringen utförs vid produktionsenheterna.

Inventeringstillfället

Vid besöket till fastigheten uppgörs en rapport med information om byggnaderna.  Vid förfrågan får fastighetsägaren en kopia på rapporten. Alla byggnader på fastigheten fotograferas, deras arealer mäts och de märks ut på en kartbotten. I mån av möjlighet antecknas även andra uppgifter såsom byggår och utrustningsnivå (el-, och vattenanslutning, avlopp och uppvärmning). Ingen information registreras till byggnadsregistret vid inventeringstillfället, utan rapporten behandlas i ett senare skede.

Byggnader och fastigheter som inte berörs av inventeringarna

Alla byggnader och konstruktioner berörs av inventeringarna, men endast de som uppfyller kriterierna som specificeras i kommunens byggnadsordning blir registrerade. Gamla skogs- och jordbruksbyggnader ute i skogarna och på åkrarna tas i regel inte med i inventeringarna.

Ibland kan ett inventeringsbesök göras till en fastighet utan byggnader, eller en fastighet med t.ex. endast gamla jordbruksbyggnader, för att konstatera att där inte finns några byggnader som behöver registreras.

Registrering av insamlad data

Registreringen av insamlad data sker en tid efter inventeringen. Vid behov uppdateras och korrigeras byggnaders information i byggnadsregistret.  Ifall väsentlig information fattas eller är oklart, kan kommunen kontakta fastighetsägaren. Fastighetsägaren kan också själv önska att bli kontaktad för att ge tilläggsinformation om byggnaderna. Önskan om att bli kontaktad samt kontaktinformation kan uppges till projektarbetaren eller till byggnadstillsynen.

Kommunens byggnadsregister och överföring av uppgifter till skatteverket

Från kommunens byggnadsregister förs uppgifterna automatiskt över till myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ifall en byggnad fattas, eller dess uppgifter är felaktiga eller bristfälliga i beskattningen skickas uppgifterna även vidare till skatteverket.

När en byggnad blivit beviljat bygglov, och kommunen meddelas att byggnadsarbeten har påbörjats, överförs bygglovets information automatiskt till skatteverket. Alla byggnader som kommunen överför till skattemyndigheterna i samband med projektet har inte bygglov. Då baserar sig beskattningen på de byggnadsuppgifter som kommunen uppger.

Från byggnadstillsynen kan fastighetsägaren begära ett utdrag från kommunens byggnadsregister. Utdraget innehåller alla uppgifter som kommunen har angående byggnaderna.

Byggnadens ägare uppger tilläggsinformation till skattemyndigheterna

Kommunen kan inte direkt påverka den fastighetsskatt som påförs en byggnad. Kommunens uppgift är att uppehålla register som ger byggnadens basuppgifter till skattemyndigheterna. På basen av uppgifterna bestämmer skattemyndigheterna beskattningsvärdet och hur mycket skatt som ska betalas.

Ägaren kan vid behov själv anmäla mer detaljerade uppgifter om byggnaderna till skatteverket. Man kan bl.a. ge uppgifter om olika byggnadsdelars byggår eller uppvärmning, meddela om att byggnaden är i så dåligt skick att den inte längre kan användas, meddela carportens storlek på ett garage eller verandans storlek på en fritidsbostad samt betydande renoveringar som utförts.

Fel basuppgifter om byggnader i fastighetsbeskattningen

Den skatteskyldige ansvarar för att uppgifterna i beskattningen är riktiga.

Ifall en byggnad har väsentligt fel uppgifter i fastighetsbeskattningen ska fastighetsägaren kontakta kommunen för att utreda vilka uppgifter som finns om byggnaden i kommunen byggnadsregister, och vid behov korrigeras felen. Sedan kan uppgifterna rättas till skattemyndigheterna. Ifall den skatteskyldige korrigerar uppgifterna endast till skattemyndigheterna, kan felen dyka upp på nytt i ett annat sammanhang, i och med att felen finns kvar i andra register.

En byggnad som inte finns är med i fastighetsbeskattningen

Fastighetsägaren kan kontakta kommunen för att utreda vilken byggnad som hänvisas till i fastighetsbeskattningen.

För rivning av byggnad krävs alltid kontakt med kommunens byggnadstillsyn för att byggnaden ska raderas från registren. Sedan kan fastighetsägaren själv anmäla skattemyndigheterna om att byggnaden inte längre finns. Ifall en byggnad inte raderas från registren kan den inte raderas från beskattningen utan separat utredning.

Byggplatsen eller marken har fel uppgifter i fastighetsbeskattningen

Kommunen uppger endast byggnadernas basuppgifter till skatteverket, inte information om markbotten. Ifall marken beskattas fel bör fastighetsägaren själv korrigera uppgifterna direkt till skatteverket.

Byggnader som saknats ur registren

Alla byggnader som tidigare saknats från registren är inte olovliga. I synnerhet äldre byggnader, som uppförts innan bygglov har krävts, fattas ofta, och de registreras utan desto mera prövning. Samma gäller byggnader som har bygglov, men deras registrering har i tiderna varit bristfälligt.

De byggnader som byggts utan tillstånd eller anmälan till byggnadstillsyn behandlas vid registreringen. Projektgruppen har satt upp gränsdragningar för vilka byggnader, tillbyggnader och konstruktioner kommunen kräver att bygglov ansöks i efterhand. Ägare till dessa byggnader kontaktas av kommunens byggnadstillsyn för fortsatta åtgärder. Övriga byggnader registreras i byggnadsregistret och överförs vid behov till skatteverket. Skatteverket har för tillfället stora mängder byggnader att behandla, och därmed kan det dröja även längre än till följande års beskattning, innan byggnader som kommunen inför i samband med fastighetsskatteprojektet dyker upp i fastighetsbeskattningen.

Kommunens projektgrupp:

Hanna Sandstedt, byggnadsinspektör

040 5267 413

Dan Stenlund, planläggare     

050 5624 924 

e-post: fornamn.efternamn@kronoby.fi