Räddningsverkets meddelande om skyddsrum

11.3.2022

Det är många som är oroade över läget i Ukraina och räddningsverket har fått många förfrågningar om skyddsrum. Räddningsverket betonar att det för Finland inte just nu finns något sådant hot som förutsätter att skyddsrum måste tas i bruk eller jodtabletter användas. Vi har sammanställt ett informationspaket som innehåller svar på ofta ställda frågor om skyddsrum.

Vad är ett skyddsrum och var finns sådana?

• Skyddsrummen ger befolkningen skydd särskilt mot ett militärt hot på sådana ställen där människor också normalt rör sig, arbetar och bor.

• På Mellersta Österbottens område finns inga allmänna skyddsrum, utan skyddsrum finns vanligtvis i samband med större husbolag eller arbetsplatser, och används då av personer som bor eller arbetar i dessa fastigheter. Uppgifter om skyddsrum får du från fastighetens räddningsplan, av fastighetsbolagets styrelse eller disponenten.

• Det finns också skyddsrumsplatser i samband med offentliga utrymmen, såsom skolor och daghem, där de också är avsedda för fastighetsanvändarnas behov. I allmänhet ligger skyddsrummen i källaren, på marknivå eller som en del av separata byggnader, till exempel i samband med utomhusförråd.

• Skyddsrummen är markerade med den internationellt erkända markeringen för befolkningsskydd, som är en blå triangel på ett orange botten.

• I mindre husbolag och i egnahemshus finns vanligtvis inga skyddsrum. Då ansvarar invånarna själva för att söka skydd i tillfälliga skydd, det vill säga i praktiken inomhus i sina hem.

• Eftersom det finns begränsat med utrymmen i fastigheter, exempelvis i samband med bostadshus, skolor och arbetsplatser, gör myndigheternas tilläggsbefogenheter under undantagsförhållanden bland annat det möjligt att ta över byggnader och fördela skyddsrumsplatser till personer i närheten vars hus inte har ett eget skyddsrum. Potentiellt skulle också andra utrymmen än egentliga skyddsrum också användas som skydd mot konventionell vapenverkan. Utgångspunkten är att människor ska få en skyddsrumsplats inom en radie av några hundra meter. Alternativt kan också invånare utan skyddsrum evakueras från riskområdet i en situation där användningen av skyddsrum skulle vara aktuell. Myndigheterna informerar alltid om möjlig evakuering av områden.

• Skyddsrummen är tillverkade av armerad betong eller insprängda i berget. Skyddsrummen skyddar mot spräng- och splitterverkningar, byggnader som kollapsar, tryckvågor, strålning och ämnen som är farliga för hälsan. Uppmaningen om att ta skydd och att ta i bruk skyddsrummet ges av myndigheterna. Tiden för att ta i bruk ett skyddsrum är 72 timmar.

När bör man söka skydd i skyddsrummet?

• Man söker skydd i skyddsrummen efter att skyddet tagits i bruk, men först efter myndigheternas order. Innan skyddet tagits i bruk utgörs skyddseffekten endast av rummets strukturer. Till exempel är ventilationssystemen och skyddsrummets täthet inte automatiskt i funktion.

•  Då skyddsrum tas i bruk sker det alltid efter ett myndighetsbeslut, varefter man har 72 timmar att sätta skyddsrummen i användningsskick. Ibruktagandet sköts av skyddsrummets skötare.

• Om det uppkommer behov av att söka skydd ger myndigheterna separat anvisningar om vad man ska göra i de byggnader och fastigheter som inte har ett eget skyddsrum. Sådana här åtgärder kan vara till exempel att söka skydd inomhus eller att bygga tillfälliga skydd.

Skyddsrummets skötare

• Ett skyddsrum bör ha en utsedd och utbildad skötare, som till exempel ansvarar för skyddsrummets underhåll och ibruktagande. Skyddsrummets skötare kan till exempel arbeta för fastighetsskötseln, men det rekommenderas att skötaren bor eller vistas i fastigheten. I händelse av en situation där man behöver söka skydd arbetar skyddsrummets skötare inne i skyddsrummet.

• Byggnadernas ägare och innehavare ansvarar för skyddsrummens skick.

Ta skydd inomhus

• Att ta skydd inomhus är en av verksamhetsmodellerna i farosituationer och är därför inte i sig relaterad till undantagsförhållanden eller krigshot.

• Man kan även få söka skydd inomhus på grund av exempelvis en kemikalieolycka eller en närliggande brand. Då man söker skydd inomhus stängs dörrar, fönster och ventilationsöppningar, och alla springor förseglas med exempelvis plastfolie eller silvertejp. Om fastigheten har mekanisk ventilation finns vanligtvis dess gula nödstoppsknapp på väggen vid ingången.

• Om att man behöver söka skydd inomhus meddelas med den allmänna farosignalen och/eller med varningsmeddelanden i exempelvis TV eller via 112-appen.

Är skyddsrummet i skick?

• Skyddsrummets ägare ska se till att skyddsrummets maskineri och utrustning förblir i funktionsdugligt skick och att utrustningen underhålls regelbundet i enlighet med tillverkarens instruktioner. Dessutom måste ett täthetsprov utföras vart tionde år för att testa skyddsrummets funktionsduglighet. Ifall tidpunkten för de senaste underhållsåtgärderna och granskningarna är oklar ska dessa åtgärder utföras för att säkerställa maskineriets och utrustningens funktionsduglighet.

• Underhållsåtgärder och granskningar kan utföras av en yrkeskunnig fastighetsskötare eller skyddsrummets skötare. Dessutom finns det företag som utför underhållsåtgärder och granskningar. Dessa kan exempelvis hittas med sökorden “skyddsrummets täthetsprov”. Brister och fel som upptäcks under granskningar och underhåll måste åtgärdas.

Vad ska tas med till skyddsrummet? Vad får inte tas med?

JA:

Livsmedel för eget bruk i 2–3 dygn, dryck, personliga läkemedel och hygienartiklar, sängkläder (t.ex. sovsäck och liggunderlag), ficklampa och batterier, jodtabletter och dessutom underhållning (böcker, spel, papper, pennor) samt vid behov öronproppar.

NEJ:

Husdjur, alkohol, droger, vapen, värmegenererande apparater (gasspis, stormlykta osv.) eller illaluktande produkter. Det är förbjudet att röka i skyddsrummet.

Reservförråd

• Oberoende av skyddsrummen är en av de viktigaste sakerna som kommuninvånare kan göra för sin beredskap att upprätthålla ett tillräckligt reservförråd. Reservförråden ger trygghet också vid mindre störningar, såsom strömavbrott eller sjukdomsfall.

• Det är bra att reservera en tillräcklig mängd mat, drycker / behållare med lock för lagring av vatten, läkemedel, kontanter och annat man behöver i sin vardag för att klara sig i tre dagar.

• Det är en bra idé att förbereda sig för till exempel långa strömavbrott, störningar i vattenförsörjningen eller störningar i betalningstrafiken.

• Reservförråden kommer också till nytta då man behöver flytta sig till skyddsrummet, eftersom de boende bland annat måste ta med sig egen mat.

Mera information

Jourhavande brandinspektör
tfn. 040 702 5122 (på vardagarna kl 12-14)
turvallisuuspalvelut.kp@pelastustoimi.fi